Veckorapport v.48

Grupparbete i baslag 2

Den här veckan har jag bjudit in min basgrupp till min arbetsplats en 1-5 skola i centrum där jag arbetar som bildlärare/fritidspedagog. Jag visar runt och vi börjar besöket på min fritidsavdelning.

Jag visar lite kreativa alster som vi har gjort kring temat retur och vi kommer då också in på en alldeles ny inspirationskälla till mig -  webbildgalleriet Pinterest. Det är ett bildlänkgalleri som är väldigt bra för att hitta idéer och inspiration både för eget bruk och som bildlärare Vi går sedan vidare till vår bildsal. Jag visar lite elevarbeten och pratar om hur jag brukar lägga upp mina lektioner samt visar lite inspirationsbilder på storbild. Senast har jag arbetat med konstnären Kieth Haring och femmorna har fått se bilder och sedan göra egna tolkningar av hur en bild i hans stil skulle kunna se ut.

Vi sätter oss tillsammans och gör en enkel bildövning som har spridit sig bland atelieristorna den här terminen. Att måla med Berolkritor på spegelglas och sedan göra ett avtryck med ett lätt fuktat papper. Vi testar vad som händer även med ett icke fuktat papper och det blir då ett mycket sprött avtryck till skillnad mot det första. Den här typen av tryckta bilder heter på "grafikspråk" Monotypier.

Vi har tre frågor att basera kvällens diskussion på:

Vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska läroprocesser främjas?
Vi glider först in på att det kan vara så enkelt som att ha rätt sorts kläder på sig så att barnen och vi vuxna inte behöver oroa oss för att de ska få eventuella fläckar på kläderna. Antingen förkläden eller skyddskläder i form av tex stora t-shirts. Kanske kommer detta också att medföra att barnen kopplar om till skaparläge bara genom att byta om.

Material behöver vara lättillgängligt och attraktivt för ögonen. Barnen måste kunna se materialet och bli sugna på att testa det. Det är svårt att vara kreativ och utforskande när man inte vet vad man har att tillgå. Dessutom måste färger vara rena och penslar och andra vertyg hela och fina. Det är tex inte roligt att måla med en stel eller böjd pensel. Det måste därför vara lätt för barnen att förstå var saker och ting har sina platser och hur de ska rengöras och kunna lämnas över till den som kommer till ateliern nästa gång.

Materialet måste också delvis vara anpassat för den årskurs som arbetar med det.En treåring kan tex inte lyfta en flaska med flaskfärg på samma sätt som en elev som går i femman. Då får man hitta andra lösningar som tex att hälla flaskfärgerna på mindre burkar som kryddburkar och barnmatsburkar.

Vilket förhållningssätt krävs av atelieristan/pedagogen för att barns processer blir levande?
 Vi kommer fram till att både pedagogen och miljön måste vara tillåtande. Som pedagog/atelierista är det viktigt att dessutom finnas där och erbjuda och utmana då det behövs för att föra barnens processer framåt.
Vi diskuterade hur härmningen av andra bilder är en del av läroprocesser men att det ibland anses som fult att härma och vad detta kan komma sig av. Att atelieristan känner materialen och har en motiverande inställning.

Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt? 
Här pratar vi mycket om teknik. Vad som finns på våra diverse skolor och hur vi skulle kunna arbeta med dessa. att gruppens storlek påverkar och naturligtvis vilka individer som är där. De finns de elever som är mer drivande och som snabbt vill gå vidare medan en del andra behöver mer tid både för att bli klara såväl på ett praktiskt plan som ett teoretiskt. Bilddokunentation kan hjälpa bägge dessa typer av barn att se och förstå. Den pedagogiska dokumentation synliggör även att det är den lärande processen som är det eleven bör sträva efter och inte i första hand slutprodukten.