Seminarium/ Workshop 2: Barns skapande och visuella språk
Stina Braxell är åter på besök. Hon berättar om bilden som språk. Bilder har funnits som ett av våra kommunikationsmedel så länge som det har funnits människor på jorden.
Det estetiska har olika mål. Dels är det en ren skönhetsaspekt och dels ett sätt att uttrycka känslor eller uttycket av en känsla.
Stina påminner om att det som atelieristor inte bara är viktigt att erbjuda bra material. Vårt egna förhållningssätt är precis lika viktigt. Om vi pedagoger är respektfulla, hänsynsfulla och arbetar för en tillåtande atmosfär kommer detta att ge våra elever stor chans att våga prova på och ge sig hän i de skapande processerna och i samtalen kring deras och de andra barnens bilder. En grogrund för växande med andra ord.
Jag återkommer igen till hur stor del av mitt arbete som går åt till att peppa barn under den skapande processen och att försöka få dom att njuta av processen och inte stirra sig blinda på resultatet. Speciellt inte innan dom ens är klara.
I vissa av mina grupper har eleverna tom hört detta så ofta att dom försöker att själva hjälpa och motivera den elev som tex sitter och säger att min bild suger eller jag är så dålig. Det är skönt för då har det i varje fall påbörjats en process för dessa barn som jag hoppas att de för vidare. Det är ofta också svårt att få dom att förstå att det är inte för min skull som dom gör sina skapande uppgifter och att det viktigaste är inte att jag blir nöjd utan att de själva blir nöjda över sin medverkan -process.
Att härma varann är det i nästan alla grupper några som gör. Det är oftast två nära vänner som gör väldigt lika bilder. En är ofta mer trygg och den andra härmar efter. Lika ofta kan jag också höra hur någon elev klagar på att någon annan härmat han eller henne. Jag försöker då uppmuntra att de ska se det som en komplimang och att härma är något vi alla gör för att lära oss. Efter att ha sett Stinas konstbilder tänker jag att det kanske är så att jag borde lägga mer vikt och visa hur människor härmat varandra sedan urminnes tider. Att det går ibland går i cykler med vad som är modernt tex vad det gäller mode och att konstnärer också fört vidare kunskap genom att imitera andra konstnärer.
Vi får en stund till diskussion i vårt baslag.och vi pratar till mesta delen om hur mycket man som pedagog får prata med och stödja eleverna i deras skapande situation. Vi kommer fram till att ju äldre elever desto mer okej känns det att inte bara hålla sig i bakgrunden. Många elever har på mellanstadiet redan bestämt sig för att de kan eller inte kan tex rita och drar gärna alla skapande aktiiviteter över en kam. Jag tycker det är extra roligt att i slutet av en lektion få höra just någon av dessa elever säga att det här var ju faktiskt kul.Då känns det som om jag har sått ett litet frö och påbörjat en grogrund för växande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar