onsdag 19 december 2012

Sammanfattning av Atelieristakursen ht -12

"Potpurri av tankar"

Filosofi/Pedagogik - Det kompetenta barnet och barnet som subjekt
Strävan efter att skapa demokratiska människor med stark tro på var och ens egen kraft- såväl barn som vuxna.Om vi vågar säga vad vi tycker och vara obekväma som Tarja beskriver det, kan vi få barn, föräldrar, politiker ja hela samhället att lyssna på oss. Besvärliga barn och pedagoger är ett önskemål för att vi ska kunna förändra situationen i många förskolor och skolor till det bättre och föra fram hur viktigt det är att låta våra barn få vara kreativa.

Genom att vi analyserar det vi ser tillsammans hjälper det oss också att öka vår förståelse dels för olika sorters bildframställning och dels att samtala, lyssna och även öka förståelsen mellan oss. Vi lär tillsammans.

Barnen ges fler alfabet inom skapande aktiviteter som de sedan kan använda och uttrycka sig med. Fler språk som Howard Gardner uttrycker sig till hjälp att förstå vår omvärld och sig själv.

Det är processen och inte produkten som är målet. Barnen ges i detta arbetsätt en möjlighet att utforska på djupet och också makt över sitt eget kunskapsskapande.

Fokus i ett sådant arbete, för både barn och vuxna, är lärandets process snarare än målet/resultatet. Syftet är att utmana såväl barnens föreställningar och uttryckssätt som de vuxnas för givet tagna sätt attförstå sin omvärld.”

Om vi pedagoger är respektfulla, hänsynsfulla och arbetar för en tillåtande atmosfär kommer detta att ge våra elever stor chans att våga prova på och ge sig hän i de skapande processerna och i samtalen kring deras och de andra barnens bilder. En  grogrund för växande med andra ord.

Barnen måste kunna lyssna på atelieristan, varandra och att respektera materialen och verktygen för att få tillgång till dom. Rättigheter men även skyldigheter.

Både barnen och jag behöver få tid att bolla tankar ihop för att kunna skapa en lyssnade och förhandlande pedagogik.

Vi behöver varandra för att kunna skapa ny mening och kunskap - utan varandra kan vi inte förstå någonting eftersom förståelser är något vi skapar tillsammans i språket och i våra andra uttycksformer. I en lyssande och förhandlande pedagogik är vi medvetna om detta.

Det estetiska språket har olika mål. Dels är det en ren skönhetsaspekt och dels ett sätt att uttrycka känslor eller uttycket av en känsla.

Atelieristan - Förhållningssätt
Genom att att arbeta med bild och estetik får Atelieristan eleverna att praktiskt träna funktioner som t.ex. minnesträning och sorteringsfunktionen i hjärnan såväl som deras känslonivåer och självbilder.                               
Vi hjälper då barnen såsom Loris Malaguzzi - en italiensk förskollärare, barnpsykolog och grundare av  Reggio Emilia, sa genom arbetssättet, från öga till hjärna till hand barnens motoriska, kognitiva och identitetsskapande utveckling.

Viktigt att Atelieristan ger ramar och sedan litar på barnens egen experimentlusta och kreativitet.

Atelieristan roll är att se till att ateliern är utformad på så sätt att barnen som kommer dit blir inspirerade och vågar testa och ta för sig av materialet. Atelieristan bör också erbjuda barnen att prova material och tekniker som barnen inte är bekanta med sedan tidigare.

Både pedagogen och miljön måste vara tillåtande. Som pedagog/atelierista är det viktigt att dessutom finnas där och erbjuda och utmana då det behövs för att föra barnens processer framåt.

Det är så lätt som vuxen att visa hur man ska göra med ett material istället för att låta barnen upptäcka det själva. Jag måste utmana och påminna mig själv om värdet i bekantningsstadiet och i klottrandet(upptäckandet)

Ateliern
Material behöver vara lättillgängligt och attraktivt för ögonen. Barnen måste kunna se materialet och bli sugna på att testa det. Det är svårt att vara kreativ och utforskande när man inte vet vad man har att tillgå.

Ateliern ska uppmuntra till fritt skapande såväl som reproducerande och imiterande skapande aktiviteter. Barn som är kreativa tränar sitt seende, minne och föreställningsförmåga.

Dokumentation
Den pedagogiska dokumentation synliggör att det är den lärande processen som är det eleven bör sträva efter och inte i första hand slutprodukten. Dokumentationen på väggar blir ett visuellt erbjudande av aktiviteter samt inspiration.

Den pedagogiska dokumentationen blir ett verktyg som ger både pedagoger och barn tillsammans en etisk medvetenhet som leder fram till ett mer demokratiskt arbetssätt. Grunden i detta arbetsätt är en strävan efter att hålla det pedagogiska arbetet i ständig förändring skriver Ann Åberg i boken Lyssnandets pedagogik av Lenz Taguchi och Ann Åberg.

Livet i sig är inte ett ämne i taget utan istället är det naturligare att arbeta projektinriktat och göra lärsituationerna mer verkliga för barnen.

Övrigt
Konsten ger mig som lärare inspiration till att testa saker som jag inte tidigare har gjort. Vi blir tillsammans forskare som utforskar nya vägar inom det estetiska fältet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar